{"id":3311,"date":"2018-04-17T11:10:46","date_gmt":"2018-04-17T11:10:46","guid":{"rendered":"https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/gazteluak\/"},"modified":"2018-05-23T09:14:52","modified_gmt":"2018-05-23T09:14:52","slug":"gazteluak","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/eu\/gazteluak\/","title":{"rendered":"Gazteluak"},"content":{"rendered":"<p>[et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; background_color=&#8221;#f1efee&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.76&#8243; custom_padding=&#8221;32px|0px|0px|0px&#8221;][et_pb_row custom_padding=&#8221;0px|0px|0px|0px&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.106&#8243; background_size=&#8221;initial&#8221; background_position=&#8221;top_left&#8221; background_repeat=&#8221;repeat&#8221;][et_pb_column type=&#8221;4_4&#8243; _builder_version=&#8221;3.0.47&#8243; parallax=&#8221;off&#8221; parallax_method=&#8221;on&#8221;][et_pb_text _builder_version=&#8221;3.0.106&#8243; text_text_color=&#8221;#26cccc&#8221; text_letter_spacing=&#8221;11px&#8221; header_font_size=&#8221;11px&#8221; header_text_color=&#8221;#26cccc&#8221; saved_tabs=&#8221;all&#8221;]<span style=\"color: #26cccc;\">INTERESGUNEAK<\/span><br \/>\n[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section][et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; background_color=&#8221;#f1efee&#8221; next_background_color=&#8221;#ffffff&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.106&#8243; custom_margin=&#8221;0px|||&#8221; custom_padding=&#8221;0px|0px|54px|0px&#8221; bottom_divider_style=&#8221;waves2&#8243;][et_pb_row use_custom_gutter=&#8221;on&#8221; gutter_width=&#8221;2&#8243; custom_padding=&#8221;15px|0px|27px|0px&#8221; custom_margin=&#8221;0px|||&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.106&#8243; background_size=&#8221;initial&#8221; background_position=&#8221;top_left&#8221; background_repeat=&#8221;repeat&#8221;][et_pb_column type=&#8221;1_3&#8243; _builder_version=&#8221;3.0.47&#8243; parallax=&#8221;off&#8221; parallax_method=&#8221;on&#8221;][et_pb_image src=&#8221;https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/argazkiri-gabe.jpg&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.106&#8243;][\/et_pb_image][et_pb_text admin_label=&#8221;Texto\/El castillo de Gorriti&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.106&#8243; background_color=&#8221;#ffffff&#8221; custom_margin=&#8221;-30px|||&#8221; custom_padding=&#8221;30px|30px|30px|30px&#8221; custom_padding_tablet=&#8221;15px|15px|15px|15px&#8221; custom_padding_last_edited=&#8221;on|desktop&#8221;]<\/p>\n<h1><strong><span style=\"color: #a79c93;\">Gorritiko gaztelua<\/span><\/strong><\/h1>\n<p>Gorritiko gaztelua, hondar xume batzuk besterik gelditzen ez badira ere, 824 metroko Santa Barbara mendiaren gailurrean egon zen kokaturik. Izena gotorlekuaren gainean eraikitako baseliza xumeak eman dio. Ekialdetik Gorriti herria bera eta Larraun haran alderako igarobidea menderatzen zen eta mendebaldetik malkar izugarri batean Araxes harana. <\/p>\n<p>Gaztelua Beotibarko guduaren lekuko izan zen 1321ean eta gipuzkoarrek epe labur batez hartu zuten. Diotenez 1450ean hamar gizonek zaintzen zuten gotorlekua eta uste da hiru dorre zeuzkala, handia, Sugar Torre izeneko txikiagoa, beharbada Balerdi mendiari begira zegoelako eta bertan, tradizioari jarraiki, Sugar (tximistaren jainkoa) herensuge mitologikoa bizi baitzen, eta hirugarren dorrea segur aski sarrerako ataria izanen zen.<\/p>\n<p>[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=&#8221;1_3&#8243; _builder_version=&#8221;3.0.47&#8243; parallax=&#8221;off&#8221; parallax_method=&#8221;on&#8221;][et_pb_image src=&#8221;https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/Aixita-gaztelua.jpg&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.106&#8243;][\/et_pb_image][et_pb_text admin_label=&#8221;Texto\/El castillo de Aizita-Axita&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.106&#8243; background_color=&#8221;#ffffff&#8221; custom_margin=&#8221;-30px|||&#8221; custom_padding=&#8221;30px|30px|30px|30px&#8221; custom_padding_tablet=&#8221;15px|15px|15px|15px&#8221; custom_padding_last_edited=&#8221;on|desktop&#8221;]<\/p>\n<h1><strong><span style=\"color: #a79c93;\">Aizita-Axitako gaztelua<\/span><\/strong><\/h1>\n<p>Etxeberritik gertuen dagoen Bi Ahizpeetako haitzean kokatu du I\u00f1aki Sagredo ikerlariak Aizita edo Axitako gaztelua. Gainean, haitzean egindako zelai txiki batean. Gaur egun zimenduen aztarna gutxi batzuk besterik ez daude.<\/p>\n<p>[\/et_pb_text][et_pb_image src=&#8221;https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/Orraregi-gaztelua.jpg&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.106&#8243;][\/et_pb_image][et_pb_text admin_label=&#8221;Texto\/El castillo de Orraregi&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.106&#8243; background_color=&#8221;#ffffff&#8221; custom_margin=&#8221;-30px|||&#8221; custom_padding=&#8221;30px|30px|30px|30px&#8221; custom_padding_tablet=&#8221;15px|15px|15px|15px&#8221; custom_padding_last_edited=&#8221;on|desktop&#8221;]<\/p>\n<h1><strong><span style=\"color: #a79c93;\">Orraregiko gaztelua<\/span><\/strong><\/h1>\n<p>Gaztelu mendi gainean zegoen Orraregi izeneko gune gotorra. Gazteluaren gainean dorre borobil baten zimenduak ikus daitezke (1,5 metroko zabalerako pareta eta dorrearen diametroa 3 metrokoa da).<\/p>\n<p>Honen egitekoa Sakana eta Oskia zaintzea litzateke. Azken hori Iru\u00f1errirako pasabide naturala da. Orraregiko gazteluaren parean Aizita edo Axitakoa zegoen. Banderola edo su bidez bata bestearekin komunikatzen ziren eta seinaleak (informazioa) minutu gutxitan Iru\u00f1era iristen ziren.<\/p>\n<p>[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=&#8221;1_3&#8243; _builder_version=&#8221;3.0.47&#8243; parallax=&#8221;off&#8221; parallax_method=&#8221;on&#8221;][et_pb_image src=&#8221;https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/wp-content\/uploads\/2018\/04\/Lekunberriko-gaztelua.jpg&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.106&#8243;][\/et_pb_image][et_pb_text admin_label=&#8221;Texto\/El castillo de LekunberrI&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.106&#8243; background_color=&#8221;#ffffff&#8221; custom_margin=&#8221;-30px|||&#8221; custom_padding=&#8221;30px|30px|30px|30px&#8221; custom_padding_tablet=&#8221;15px|15px|15px|15px&#8221; custom_padding_last_edited=&#8221;on|desktop&#8221;]<\/p>\n<h1><strong><span style=\"color: #a79c93;\">Lekunberriko gaztelua<\/span><\/strong><\/h1>\n<p>Etxe dorre baten lehen erreferentzia 1280.urtean topatzen dugu, Garcia Periz de Vergara arduradun bezala. <\/p>\n<p>Egurrezko konstrukzioak ziren, beren zulo eta oholesiekin. Zubiak eta lehio irristailuak zituzten baleztarientzat. Denbora aurrera joan ahala, egurra harriagatik ordezkatzen joan zen. <\/p>\n<p>XV. mendetik aurrera gotorlekuaren erreferentziak etengabeak izaten hasten dira, Goyano de Amescoaren dorrearen antza izan zezakelarik.<\/p>\n<p>Zaila da jakitea non kokatzen zen konkretuki, nahiz eta aipatzen den Iturrigoiena mugaren ondoan zegoela, baina aukera zegoen bi defentsa mota ematea, bata bidearen bukaeran eta bestea altueran (harkaitzaren zonaldea edo Kalbario).<\/p>\n<p>[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section][et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; background_color=&#8221;#ffffff&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.106&#8243; border_style_all=&#8221;none&#8221; custom_padding=&#8221;30px|0px|20px|0px&#8221; top_divider_flip=&#8221;vertical&#8221; animation_direction=&#8221;top&#8221;][et_pb_row custom_padding=&#8221;24px|0px|0px|0px&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.106&#8243;][et_pb_column type=&#8221;1_4&#8243; _builder_version=&#8221;3.0.47&#8243; parallax=&#8221;off&#8221; parallax_method=&#8221;on&#8221;][et_pb_text _builder_version=&#8221;3.0.76&#8243; border_width_all=&#8221;0px&#8221; border_color_all=&#8221;#ffffff&#8221; border_style_all=&#8221;solid&#8221; custom_css_main_element=&#8221;.vl {|| border-left: 6px solid green;|| height: 500px;|| position: absolute;|| left: 50%;|| margin-left: -3px;|| top: 0;||}&#8221; use_border_color=&#8221;on&#8221; border_style=&#8221;solid&#8221;]<\/p>\n<h3><strong>Lekunberriko Turismo Bulegoak<\/strong><\/h3>\n<p>Plazaola, 21<br \/>\n31810 Lekunberri<br \/>\n948 507 205<br \/>\n[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=&#8221;1_4&#8243; _builder_version=&#8221;3.0.47&#8243; parallax=&#8221;off&#8221; parallax_method=&#8221;on&#8221;][et_pb_image src=&#8221;https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/plazaola.ppng_.png&#8221; url=&#8221;http:\/\/www.plazaola.org\/&#8221; url_new_window=&#8221;on&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.76&#8243; custom_css_main_element=&#8221;max-width: 180px;||&#8221;][\/et_pb_image][\/et_pb_column][et_pb_column type=&#8221;1_4&#8243; _builder_version=&#8221;3.0.47&#8243; parallax=&#8221;off&#8221; parallax_method=&#8221;on&#8221;][et_pb_image src=&#8221;https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/reyno-de-navarra.png&#8221; url=&#8221;http:\/\/www.turismo.navarra.es\/esp\/home\/&#8221; url_new_window=&#8221;on&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.76&#8243; custom_css_main_element=&#8221;max-width: 200px;||&#8221;][\/et_pb_image][et_pb_text _builder_version=&#8221;3.0.76&#8243;]&nbsp;<\/p>\n<p><span style=\"border-radius: 2px; text-indent: 20px; width: auto; padding: 0px 4px 0px 0px; text-align: center; font: bold 11px\/20px 'Helvetica Neue',Helvetica,sans-serif; color: #ffffff; background: #bd081c no-repeat scroll 3px 50% \/ 14px 14px; position: absolute; opacity: 1; z-index: 8675309; display: none; cursor: pointer; top: 26px; left: 149px;\">Guardar<\/span><br \/>\n[\/et_pb_text][\/et_pb_column][et_pb_column type=&#8221;1_4&#8243; _builder_version=&#8221;3.0.47&#8243; parallax=&#8221;off&#8221; parallax_method=&#8221;on&#8221;][et_pb_image src=&#8221;https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/gobierno-de-navarra.png&#8221; url=&#8221;https:\/\/www.navarra.es&#8221; url_new_window=&#8221;on&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.76&#8243;][\/et_pb_image][et_pb_image src=&#8221;https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/Irurtzungo-gizarte-zerbi.png&#8221; url=&#8221;http:\/\/www.irurtzun.eus\/mancomunidad-de-servicios-sociales-de-la-zona-basica-de-irurtzun\/&#8221; url_new_window=&#8221;on&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.76&#8243;][\/et_pb_image][et_pb_image src=&#8221;https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/empleosociallogo.png&#8221; url=&#8221;http:\/\/www.navarra.es\/home_es\/ServiciosEmpleado\/ficha\/16044\/Ayuda-para-Empleo-Social-Protegido-2017&#8243; url_new_window=&#8221;on&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.76&#8243;][\/et_pb_image][et_pb_image src=&#8221;https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/wp-content\/uploads\/2017\/10\/union-europea.jpg&#8221; url=&#8221;http:\/\/ec.europa.eu\/esf\/home.jsp?langId=es&#8221; url_new_window=&#8221;on&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.76&#8243; max_width=&#8221;85%&#8221; custom_margin=&#8221;|||25px&#8221; border_style=&#8221;solid&#8221;][\/et_pb_image][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section][et_pb_section fb_built=&#8221;1&#8243; background_color=&#8221;#c8c1bc&#8221; inner_shadow=&#8221;on&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.106&#8243; custom_padding=&#8221;0px|0px|0px|0px&#8221;][et_pb_row custom_padding=&#8221;20px|0px|17px|0px&#8221; _builder_version=&#8221;3.0.47&#8243; background_size=&#8221;initial&#8221; background_position=&#8221;top_left&#8221; background_repeat=&#8221;repeat&#8221;][et_pb_column type=&#8221;4_4&#8243; _builder_version=&#8221;3.0.47&#8243; parallax=&#8221;off&#8221; parallax_method=&#8221;on&#8221;][et_pb_text _builder_version=&#8221;3.0.106&#8243; text_font=&#8221;Kreon||||&#8221; text_font_size=&#8221;22&#8243; text_text_color=&#8221;#817164&#8243; header_text_align=&#8221;center&#8221; header_font_size=&#8221;16px&#8221; header_text_color=&#8221;rgba(255,255,255,0.42)&#8221;]<\/p>\n<p style=\"text-align: center;\">Iturraskarri: Bideak eta arraskak berritzeko egitasmo soziala<\/p>\n<p>[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>INTERESGUNEAK Gorritiko gaztelua Gorritiko gaztelua, hondar xume batzuk besterik gelditzen ez badira ere, 824 metroko Santa Barbara mendiaren gailurrean egon zen kokaturik. Izena gotorlekuaren gainean eraikitako baseliza xumeak eman dio. Ekialdetik Gorriti herria bera eta Larraun haran alderako igarobidea menderatzen zen eta mendebaldetik malkar izugarri batean Araxes harana. Gaztelua Beotibarko guduaren lekuko izan zen 1321ean [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_et_pb_use_builder":"on","_et_pb_old_content":"","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"class_list":["post-3311","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3311","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3311"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3311\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4854,"href":"https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/3311\/revisions\/4854"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.iturraskarri.plazaola.org\/eu\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3311"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}